Så ser nedskräpningen ut enligt Håll Sverige Rents nya mätningar

Håll Sverige Rent har publicerat Skräprapporten 2026 med ny statistik och analyser om nedskräpning i Sverige. Rapporten bygger bland annat på nationella skräpmätningar och visar för första gången hur utvecklingen förändrats över tid – med en minskning i stadsmiljö mellan 2023 och 2025.

Enligt Håll Sverige Rent kan man, utifrån den senaste nationella skräpmätningen, passera över 1 000 skräpföremål på en kilometers promenad längs en trottoar eller gångbana.

Många ser nedskräpning som ett stort problem

En Novusundersökning som Håll Sverige Rent låtit göra visar att 73 % av svenskarna tycker att nedskräpning är ett stort problem. Rastplatser och vägar upplevs som skräpigast, medan skräp i havet ses som viktigast att minska. Samtidigt uppger bara en av tio att de själva har skräpat ner.

30 % mindre skräp i stadsmiljö – flera plastprodukter minskar

Enligt rapporten har skräpet i stadsmiljö minskat totalt med 30 % sedan 2023 (mellan 2023 och 2025). Håll Sverige Rent pekar på att flera plastrelaterade föremål minskat tydligt:

• Tunna plastpåsar för frukt och grönsaker: minus 73 %
• Plastkorkar: minus 62 % (i samband med nya regler om fastsittande korkar)
• Plastsugrör och omslag till sugrör: minus 62 %
• Påsklämmor: minus 81 %

Nikotinskräp dominerar fortfarande i städer

Trots att rökningen minskar och att fimpar gått ner i mätningarna, är nikotinrelaterat skräp fortsatt vanligast i stadsmiljöer. Den nationella skräpmätningen från 2025 anger att:

• Fimpar utgör 46 % av allt skräp i stadsmiljö
• Snus står för 23 %
• Tillsammans med andra nikotinrelaterade föremål utgör nikotinskräp cirka 70 % av allt skräp i stadsmiljö

För snus syns enligt Håll Sverige Rent ingen signifikant skillnad i stadsmiljö mellan 2023 och 2025.

Vardagsexempel: över 1 000 skräp på väg till jobbet

Håll Sverige Rent har översatt resultaten från den senaste nationella skräpmätningen till ett exempel för en vardaglig stadspromenad på 1 kilometer. På den sträckan skulle man enligt beräkningen passera över 1 000 skräpföremål, bland annat:

• 467 fimpar
• 232 snusprillor
• 82 mjuka omslag (till exempel från godis och snacks)
• 16 kapsyler eller lock
• 10 matförpackningar

Engångsmuggar och matlådor: minskad förbrukning – men skräpet kvarstår

Rapporten beskriver att förbrukningen av engångsmuggar och matlådor som innehåller plast minskat något under 2024, efter att ha ökat mellan 2022 och 2023. Samtidigt bedömer Håll Sverige Rent att utvecklingen går för långsamt för att nå målet om en halvering till 2026.

Enligt resultaten från de nationella skräpmätningarna 2023 och 2025 syns dessutom inga signifikanta minskningar i antal engångsmuggar och matlådor som blivit skräp.

Stora skillnader längs kusterna – Västerhavet sticker ut

Mätningar av strandskräp visar stora skillnader mellan Sveriges havsområden:

• Västerhavet: median 832 skräpföremål per 100 meter strand under 2025 – en ökning med 55 % jämfört med 2024. Det anges vara 41 gånger högre än EU:s tröskelvärde för god miljöstatus (20 skräp per 100 meter). Enligt pressmeddelandet är 99 % av skräpet plast och en stor del kopplad till fiskeriverksamhet.
• Östersjökusten: median 15 skräpföremål per 100 meter strand under 2025, vilket ligger under EU:s gränsvärde för god miljöstatus.

I fjällen är snus vanligast

I mätningar längs vandringsleder i fjällen var snus det vanligaste skräpet och utgjorde 25 % av det skräp som hittades under 2025, enligt Håll Sverige Rent.