Risk för miljardkostnader om Sverige missar EU-krav

Sverige riskerar både ökade kostnader och möjliga böter från EU om landet inte når sina klimatåtaganden till 2030. Det framgår av en analys som IVL Svenska Miljöinstitutet har gjort på uppdrag av Världsnaturfonden WWF, enligt ett pressmeddelande publicerat den 22 juni 2026.

För invånare och verksamheter även i Strömsunds kommun kan utvecklingen få betydelse, eftersom eventuella kostnader i slutänden kan påverka offentliga finanser och prioriteringar nationellt.

ESR-sektorn: transport och uppvärmning i fokus

Enligt IVL handlar den största risken om den så kallade ESR-sektorn, som huvudsakligen omfattar transport och uppvärmning. IVL:s forskare Lars Zetterberg säger i pressmeddelandet:

– Sverige har länge varit ett föregångsland när det gäller att minska utsläppen, men nu ser det ut som att Sverige kommer missa sina EU-åtaganden i den så kallade ESR-sektorn, som huvudsakligen omfattar transport och uppvärmning. Det är dåligt för klimatet och riskerar leda till onödiga kostnader och böter för Sverige, säger Lars Zetterberg, forskare och klimatexpert på IVL.

Regeringens egen bedömning pekar enligt pressmeddelandet på att Sveriges ackumulerade utsläpp i ESR-sektorn 2021–2030 riskerar att överskrida åtagandet med cirka 11,0 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

ETS-flex kan täcka en del – men till en kostnad

Regelverket gör det möjligt att täcka en del av underskottet genom utsläppsrätter från EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS), upp till maximalt 5,2 miljoner ton. IVL bedömer att detta innebär en förlorad intäkt, eftersom utsläppsrätterna annars hade kunnat säljas.

– Det innebär en förlorad intäkt för Sverige och skattebetalarna eftersom de utsläppsrätterna annars hade kunnat säljas. Vi uppskattar den kostnaden till att vara cirka fem till åtta miljarder svenska kronor, säger Lars Zetterberg.

Efter denna möjlighet återstår enligt pressmeddelandet ett gap på cirka 5,8 miljoner ton.

Tre vägar för att hantera återstående utsläppsgap

IVL pekar på tre huvudsakliga alternativ för det återstående gapet:

• Köpa utsläppsutrymme från andra EU-länder (så kallade AEAs). IVL beskriver att många medlemsstater har underskott, vilket gör både tillgång och kostnad osäker.
• Minska utsläppen med konkreta åtgärder. Kostnaden för åtgärder uppskattas till 11–22 miljarder kronor (utöver användning av EU ETS-utsläppsrätter).
• Missa åtagandena. Då skrivs utsläppsgapet upp med 8 procent och förs vidare till nästa år. Om Sverige missar igen kan det ge en ränta-på-ränta-effekt, enligt IVL.

Möjliga sanktioner: engångsbelopp och dagliga kostnader

Utöver ökade kostnader kan ekonomiska sanktioner tillkomma.

– Till detta tillkommer eventuella ekonomiska sanktioner som, baserat på tidigare rättsfall i EU-domstolen, kan uppgå till 30 – 116 miljoner svenska kronor i engångsbelopp samt ytterligare 1,4 miljoner per dag, säger Per Strömberg, forskare och miljöekonom på IVL.

Analysen hänvisar även till rapporten Sveriges åtaganden inom ESR- och LULUCF-sektorerna till år 2030 (Rapport C11254, juni 2026), framtagen av Lars Zetterberg och Per Strömberg på uppdrag av WWF.