Stigande priser och risk för störningar – Sverige följer läget

Kriget i Mellanöstern pressar den globala olje- och drivmedelsmarknaden. Enligt Energimyndigheten har Sverige i nuläget ingen brist på drivmedel, men priserna på olja och drivmedel har stigit – och läget kan förändras snabbt. För invånare och företag i Strömsunds kommun kan det främst märkas genom fortsatt höga eller svängande drivmedelspriser.

Hormuzsundet påverkar världens leveranser

Energimyndigheten uppger att Hormuzsundet i praktiken varit helt stängt för transporter sedan fyra veckor tillbaka (enligt pressmeddelandet den 2 april). Myndigheten följer utvecklingen tillsammans med andra berörda aktörer för att bedöma om och när åtgärder kan behövas för att minska drivmedelsförbrukningen.

– Sveriges energisystem och ekonomi är tätt sammanlänkade med en global marknad. Händelser i omvärlden påverkar oss direkt, och vi kan hamna i en situation där Sverige och EU behöver införa åtgärder för att dämpa drivmedelsförbrukningen, säger Energimyndighetens generaldirektör Caroline Asserup.

Diesel och flygbränsle kan påverkas i Europa

Energimyndigheten bedömer att de sista leveranserna av olja och drivmedel som lämnade Mellanöstern innan konflikten inleddes anländer till Europa under april. Därefter kan uteblivna leveranser bli mer kännbara på den europeiska marknaden.

Enligt myndigheten är det framför allt tillgången på diesel och flygbränsle som kan påverkas i Europa, eftersom en stor andel av dessa bränslen vanligtvis importeras från Mellanöstern.

– Risken för störningar kan öka framöver. Vi analyserar läget och arbetar löpande för att förbereda samhället för olika utfall. Arbetet sker i nära samarbete med andra myndigheter och aktörer, säger Ella Kilim, chef för Energimyndighetens avdelning för energiberedskap.

Möjliga åtgärder för att dämpa förbrukningen

Energimyndigheten listar flera exempel på åtgärder som Sverige och EU kan införa om det skulle krävas en dämpning av drivmedelsförbrukningen:

• Informationskampanjer för att skapa medvetenhet och förståelse för läget.
• Åtgärder som stimulerar ökat resande med kollektivtrafik och/eller minskar biltrafiken.
• Frivilliga överenskommelser mellan aktörer som leder till minskad drivmedelsförbrukning.
• Prioritering av drivmedel till samhällsviktig verksamhet.
• Vid akut brist som inte kan lösas på annat sätt: möjlighet för regeringen att besluta om ransonering.

Regeringen: lageravtappning 2 april–30 juni

Den 1 april beslutade regeringen att Energimyndigheten ska genomföra en lageravtappning under perioden 2 april–30 juni 2026. Åtgärden sker koordinerat med andra länder inom ramen för ett initiativ från Internationella energibyrån (IEA).

Enligt regeringen har IEA rekommenderat medlemsländerna att släppa 400 miljoner fat olja från beredskapslager i en samordnad avtappning. Syftet är att lindra konsekvenserna på den globala oljemarknaden när oljetransporter genom Hormuzsundet nästan helt avbrutits.

– Regeringen ser mycket allvarligt på situationen i Mellanöstern och följer utvecklingen noga. Det här är den största lageravtappningen någonsin och Sverige bidrar med vår del för att stabilisera utbud och priser på oljemarknaden, säger energi- och näringsminister Ebba Busch.

– I ett pressat läge måste vi ta ansvar och bidra till att dämpa kostnadstrycket för hushåll och företag. På sikt ska Sverige stå mindre sårbart med en trygg och fossilfri energiförsörjning, säger arbetsmarknadsminister och vikarierande klimat- och miljöminister Johan Britz.

Så fungerar beredskapslagren

Sveriges beredskapslager hålls av kommersiella aktörer som är skyldiga att hålla lager motsvarande 90 dagars nettoimport. Lageravtappningen innebär att Energimyndigheten tillfälligt sänker bolagens lagringsskyldighet, vilket gör att volymerna blir omedelbart tillgängliga för marknaden. Den volym som Sverige deltar med motsvarar cirka 14 dagars lager.

I bakgrunden till beslutet skriver regeringen att omkring 25 procent av världens sjöburna oljehandel vanligtvis passerar Hormuzsundet.