Stora skillnader i boendekostnad för villa i Sverige

Hur stor del av hushållets nettoinkomst som går till villalånekostnader varierar kraftigt mellan olika kommuner och län, enligt en ny kartläggning från Landshypotek Bank. I Solna uppges ett genomsnittligt hushåll lägga 41 procent av nettoinkomsten på villalånet, medan flera kommuner i andra änden av skalan ligger runt 3 procent.

Stockholmsområdet sticker ut

Landshypotek Banks analys visar särskilt höga andelar i delar av Stockholmsområdet:

• Solna: 41 procent
• Sundbyberg: 40 procent
• Lidingö: 32 procent

Lägst andel i flera kommuner

I kommuner som Åsele, Malå, Kramfors, Överkalix och Sorsele uppges omkring 3 procent av hushållets nettoinkomst gå till villalånet för en genomsnittlig villa.

Så ser det ut på länsnivå

På länsnivå uppges Stockholms län ha den högsta andelen, där hushållen i genomsnitt lägger 31 procent av inkomsten på villalånet. Därefter följer:

• Gotlands län: 23 procent
• Hallands, Skåne, Västra Götalands och Uppsala län: 22–23 procent

Lägst är andelen i Västernorrlands län, där hushållen i genomsnitt lägger 11 procent av inkomsten på villalånet.

Beräkning: två inkomster, 75 procents belåning

Landshypotek Bank har räknat ut andelen med hjälp av aktuella bostadspriser, räntor, amorteringskrav och medelinkomster. Beräkningen utgår från ett hushåll med två inkomster, 75 procents belåningsgrad, 3 procents ränta och 2 procents amortering. Kalkylen gäller efter ränteavdrag.

Underlaget bygger på genomsnittliga villapriser i respektive kommun och län från Svensk Mäklarstatistik samt inkomster baserade på SCB:s statistik över medelinkomst efter skatt för hushåll med två inkomster.